Valspecial för skogsägare

Partierna svarade Din Skog under maj, och den 15 juni fattar riksdagen beslut om en del av förslagen i skogspropositionen.

* Centerpartiet svarade: "Vi väljer att inte svara. Vi är positiva till att ta bort kopplingen om det går att genomföra på ett sätt som inte leder till ökad osäkerhet för enskilda skogsägare."

Moderaterna

Vi gör den största infrastruktursatsningen i Sveriges historia — 1 171 miljarder kronor 2026–2037. I Norrland byggs Norrbotniabanan i alla etapper, Malmbanan stärks, dubbelspår byggs längs kusten och vägunderhållsskulden återtas helt under planperioden. Vi prioriterar inte geografi, vi prioriterar samhällsekonomisk lönsamhet och faktiska behov. Och i Norrland är behoven stora.

Sverigedemokraterna

Det är jätteviktigt att vi har en fungerande infrastruktur i norra Sverige och vi är positiva till de satsningar som presenterades i den Nationella infrastrukturplanen där budgeten till underhåll är rekordstor, det kommer att gynna hela Sverige.

Kristdemokraterna

Hela Sverige måste leva, vi är ett land och börjar vi sätta armbågar i solar plexus på oss själva så är det vi själva som drabbas. Under vår tid i regering har Sverige satsat historiskt mycket på infrastrukturen och särskilt viktigt är det att bygga ikapp underhållsskulden.

Vi vill gärna särskilt lyfta behovet av mer samhälleliga resurser till enskilda vägar. Cirka 70 procent av vägnätet är i enskild regi. I förslaget till nationella plan för transportinfrastruktur 2026-2037 föreslås en ökning från 18 till 30 miljarder kronor, men det räcker ändå inte till alla behov givet den stora underhållsskuld som vuxit fram över tid.

Liberalerna

Liberalerna i regeringen har ökat satsningarna på väg- och järnvägsunderhåll för att minska underhållsskulden och stärka infrastrukturen i hela landet. För Norrland är fungerande vägar och järnvägar avgörande för skogsindustrin, företagande och beredskap, och framåt vill vi fortsätta prioritera bärighet, underhåll och robusthet i transportsystemet.

Centerpartiet

Infrastruktursatsningar ska komma hela landet till del, och åtgärder som direkt stärker förutsättningarna för råvarutransporter i norra Sverige har en hög prioritet för oss. Det handlar konkret om att öka underhållet och säkra bärigheten i det befintliga vägnätet – inklusive det enskilda vägnät som är avgörande för skogsbruket. Detta blir allt viktigare i takt med att mildare vintrar minskar tjälens bärighetsförstärkande effekt.

Det måste också finnas ett bättre stöd när enskilda vägar drabbas av kraftiga skyfall och liknande. Samtidigt vill vi stärka de strategiska godsstråken, där utvecklingen av Inlandsbanan och utbyggnaden av Norrbotniabanan är centrala delar för att skapa effektiva och hållbara transporter från skogen till marknaden.

Socialdemokraterna

Robust och säker infrastruktur är viktig för svenska jobb och exportintäkter. Inte minst i Norrland finns det stora behov av ökat underhåll och förstärkningar av infrastrukturen. Det försämrade säkerhetsläget har ytterligare skärpt vikten av goda kommunikationer i hela landet. 

Vänsterpartiet

Det är inte rimligt att det ska ta ett kvarts sekel att nå en normalfungerande järnväg. Vi anser att återtagandet av järnvägens underhållsskuld måste påskyndas och menar att staten bör öka sitt ansvar och återta järnvägsunderhållet i offentlig regi. 

Samtidigt som vi välkomnar att regeringen, tillskillnad från Trafikverket, har lyft in fler satsningar på järnvägssträckor i norra Sverige är det tydligt att det inte är tillräckligt. Regeringen styckar upp järnvägen i enskilda sträckor, istället för att fokusera på att bygga robusta och sammanhängande stråk, vilket gör att många osäkerheter kvarstår samtidigt som det krävs större nyinvesteringar. Vi vill säkerställa ett dubbelspår på hela Nya Ostkustbanan, göra en upprustning av Stambanan genom Övre Norrland, påskynda byggandet av Norrbotniabanan samt på sikt se dubbelspår längs med hela Malmbanan. 

Parallellt med dessa satsningar vill vi även se investeringar i både underhåll och utbyggnad i resten av Sverige. Tillexempel vill vi att Ostlänken färdigställs i sin helhet, att dubbelspår säkerställs längs med hela Västkustbanan samt att flaskhalsen mellan Alvesta och Hässleholm på Södra stambanan byggs bort. Dels vill vi öka den nationella planen för transportinfrastrukturs ekonomiska ram, och på så sätt möjliggöra fler satsningar på järnvägens underhåll och utbyggnad, dels vill vi använda de medel som har avsatts för civil infrastruktur i försvarsuppgörelsen. Sverige behöver en politik som faktiskt satsar på järnvägen. 

Miljöpartiet

Att vårda och underhålla den befintliga infrastrukturen är mycket viktigt. Vi avsätter betydligt mer pengar än regeringen på järnvägsunderhåll, och lika stor summa på vägunderhållet som regeringen. Sverige (och Finland) tillåter redan i dag tyngre lastbilar än EU-länderna i övrigt, samtidigt som vi tillåter kortare järnvägståg än många av våra grannländer. 

Vi vill öka gods på järnväg men i främst Norrlands inland saknas ofta förutsättningar för gods på järnväg. Därför behöver åtgärder för ännu tyngre lastbilar (bärighetsklass 4, bk4) bedömas från väg till väg. Vi vill bygga klart Nya Ostkustbanan och Norrbottniabanan. Det behövs även fler åtgärder på Malmbanan och Inlandsbanan. Vi vill se större satsningar på den svenska järnvägen och med mer pengar finns utrymme för nödvändiga satsningar såväl i norr som söder.

Moderaterna

Vi är positivt till att kunna använda skogen till så mycket som möjligt. Branchen kan själva avgöra vad som är lämpligast. Med sättet vi brukar skogen i dag får vi både kortlivade och långlivade produkter, vilket öppnar möjligheter för nya användningsområden.

Sverigedemokraterna

Rent tekniskt/ekonomiskt har det visat sig vara svårt om inte omöjligt att tillverka biodrivmedel från skogsråvara utan att lägga höga kostnader på konsumenterna eller skattebetalarna. Oaktat detta är svaret ett och detsamma. Vi måste producera mycket råvara, oavsett om ändamålet är nya hus, material som ersätter plast eller energi.

Kristdemokraterna

Det finns definitivt en potential här men vi ska samtidigt inse att det är konkurrens om vad skogen ska räcka till. För att kunna öka användningen av skogsråvara krävs det att skogsnäringen tillåts att bruka skogen.

Liberalerna

Vi ser stor potential i att använda inhemsk råvara för svensk drivmedelsproduktion och ser detta som en del i ett aktivt skogsbruk och en långsiktigt hållbar klimatomställning. För detta krävs en politik som värnar ett aktivt och långsiktigt hållbart skogsbruk där produktionsmålet och miljömålet vägs mot varandra.

Centerpartiet

Vi ser en mycket stor potential i att bättre nyttja svensk skogsråvara – inte minst restprodukter från skogsbruket – för att bygga upp en stark inhemsk produktion av biodrivmedel. Det är en avgörande pusselbit för att kunna ställa om de tunga transporterna och flyget. Genom att satsa på svensk biodrivmedelsproduktion kan vi samtidigt bidra till klimatomställningen, minska beroendet av importerad fossil energi och skapa nya jobb och värden i hela landet.
 
För att säkra tillgången på skogsråvara krävs en skogspolitik som uppmuntrar ett aktivt, lönsamt och långsiktigt hållbart skogsbruk med god tillväxt. Vi vill bygga vidare på grunderna i dagens skogspolitik och säkerställa stabila, tydliga och förutsebara spelregler. Det stärker skogsägarnas investeringsvilja och lägger grunden för en konkurrenskraftig svensk bioekonomi.

Socialdemokraterna

Sverige har mycket goda förutsättningar att använda biomassa från skogen för att framställa biodrivmedel som kan ersätta fossila alternativ.Det finns både klimatvinster och säkerhetspolitiska vinster med att vi minskar det svenska beroendet av olja från diktaturstater.

För att framgångsrikt kunna genomföra denna omställning krävs det långsiktiga och stabila förutsättningar och statliga stödformer. Vi har bland annat föreslagit Sverigebränslet där staten upphandlar biodrivmedel på långa kontrakt för att stimulera produktion och pressa priserna.

Vänsterpartiet

Vi är öppna för att även skogsråvara i begränsad omfattning kan användas för inhemsk drivmedelsproduktion. Men vi anser att endast GROT bör användas för ändamålet och att uttag endast sker i ett skogsbruk som är hållbart. I stället för att använda skogen i stor omfattning för ändamålet vill vi bl.a. öka takten i elektrifieringen och genomföra transporteffektiva åtgärder.

Miljöpartiet

Vi har föreslagit ett mål om att Sverige ska verka för att bli självförsörjande på hållbart producerade förnybara bränslen, samtidigt som uttaget ur den svenska skogen måste ske på ett hållbart sätt. Biodrivmedel kommer att vara en viktig del för tunga vägtransporter i en övergångsfas innan elektrifieringen i stort dominerar för vägtransporterna. För flyg kommer biodrivmedel att vara av stor betydelse under i vart fall många decennier.

Men tillgången på skogsråvara är begränsad, och uttaget behöver ske inom ramen för andra mål som skogspolitiken behöver svara upp mot. För att klara såväl ett hållbara transporter som ett hållbart skogsbruk kommer flygresandet som helhet att behöva minska. 

Moderaterna

Äganderätten är ett fundament. Skogsägarna ska ha stor frihet att bruka sin skog på egen hand. När brukanderätten begränsas ska skogsägare ha rätt till skälig ersättning. Proportionalitetsprincipen måste upprätthållas – undantaget ska vara ändamålsenligt, nödvändigt och väl avvägt. Skydd av natur bör ske på frivillig grund och i samförstånd mellan markägare och myndigheter.

Sverigedemokraterna

Skogen bidrar med mer än skogsägarens intressen. Det gäller arbetstillfällen och exportvärden och inte minst klimatnytta när vi ersätter fossila material med träråvara. För att tillfredsställa dessa intressen ser vi att skogen ska brukas aktivt. Sedan ska det vara markägaren som i första hand avgör vad man vill göra med sin skog. Om staten av någon anledning ger restriktioner ska dessa vara tidsbundna och alltid innebära skälig ersättning.

Vi vill inte att svensk skog avsätts till ett gigantiskt reservat för att tillfredsställa EU-mål och klimataktivister, det är helt orimligt på många sätt.

Kristdemokraterna

Här finns en tydlig hierarki som måste respekteras och efterlevas. Äganderätten är grundlagsskyddad. I regeringsformen stadgas det i 2 kap 15 § att vår egendom är skyddad mot olika ingrepp från det allmänna. Vi ska inte krångla till det mer än så. Detta är också något som den nu pågående Egendomsskyddskommittén jobbar med just för att säkerställa att äganderätten respekteras.

Samtidigt ligger den svenska skogspolitiken fast vid att miljömålet och produktionsmålet är jämställda och ska väga lika tungt i avvägningen mellan olika intressen. Den balansen återställs nu med den största skogsreformen på 30 år som säkrar tydligare regler, rimligare villkor och stärkt äganderätt för landets alla skogsägare.

Liberalerna

Skogsägarnas äganderätt ska säkerställas genom tydliga och långsiktiga regler där rätten att bruka och utveckla skog värnas utan godtyckliga inskränkningar. En rimlig balans är att skogsbruket bedrivs hållbart där naturvärden skyddas, men med respekt för äganderätten och utan att det straffar sig att förvalta skogen.

Centerpartiet

Vi anser att äganderätten ska väga väldigt tungt för landets skogsägare och vill säkerställa det genom grundlagen. Miljö- och naturintressen ska kunna motivera inskränkningar, men det är inte rimligt att den enskilde skogsägaren ensam ska bära kostnaden. Ingreppen ska vara proportionerliga och förutsebara, och när brukandet av skogen avsevärt försvåras ska det utgå full ersättning. 

Socialdemokraterna

Vi är det parti som garanterar balansen mellan produktions- och miljömålen. Vi har drivit på för att säkerställa långsiktighet i den svenska skogspolitiken så att skogsägarna vet hur spelreglerna ser ut så långt fram i tiden som möjligt. Vi behöver hitta sätt att både klara av att värna de högsta naturvärdena och bruka skogen som håller över tid.

Vänsterpartiet

Vi har inga förslag på att ändra på äganderätten. En rimlig balans är att skogsägare kan bruka skogen olika, men att det alltid ska finnas krav på att det sker långsikt hållbart för biologisk mångfald och klimat och därmed möjliggör att vi kan nyttja skogen även i framtiden. Skog ska skyddas i den omfattning som krävs för att arter fortsatt ska ha tillgång till sina livsmiljöer och privata skogsägare ska få ersättning när skog skyddas samt bidrar till ökad klimatnytta.

Miljöpartiet

Vi vill förbättra möjligheterna att bedriva ett aktivt skogsbruk med fler valmöjligheter för skogsägare, stärkt lönsamhet och högre förädlingsvärde. Skogsägare har många olika mål med sin skog, och våra skogar har många olika uppgifter. Utmaningen de närmaste åren ligger i få dessa att samspela på ett klokt sätt. Det är viktigt att främja skogsbruksmetoder som tar sikte på att nå flera olika mål samtidigt i skogen.

Det är fullt möjligt att balansera ett aktivt skogsbruk med hänsyn till biologisk mångfald, klimatanpassning och andra värden som kan främja både skogsägarens intressen och samhället i stort. Men möjligheterna att välja mellan olika metoder och inriktningar som levererar på en mängd olika mål i skogen behöver öka, och här har politiken en viktig uppgift. Vi vill stärka de ekonomiska incitamenten för en ökad variation av skogsbruksmetoder, stimulera fler typer av affärsmodeller i skogen och öka tillgången på rådgivning och stöttning, även ekonomiskt.

Moderaterna

Stärkt ersättning i artskyddet är ett bra första steg. Grundlagskommittén behöver också komma fram till att fastställa ersättningsrätt. Det ska vara enkelt att få sin ersättning. Budgeten för denna typ av frågor behöver inte bli större, för antalet ärenden måste minska genom att färre arter ska kunna påverka pågående markanvändning.

Sverigedemokraterna

Vi ser gärna att man arbetar mer med tidsbegränsade skydd än permanenta. Det är bra när det kostar pengar för staten att skydda skogen, då kommer bedömningar sannolikt göras mer restriktiva kring vad som ska skyddas och det är positivt. Ersättningsmark kan vara ett alternativ, men det är ju inte alltid som det är geografiskt intressant för  markägaren.

Framför allt privata skogsägare vill ofta ha marken i anslutning till gården eller trakten där de bor. Sedan ska man inte glömma de emotionella värden som marken innebär för många, känslan av att lämna över det som släkten brukat i generationer till de egna barnen.

Kristdemokraterna

Vår utgångspunkt är tydlig: den som får sin brukanderätt inskränkt ska få fullgod ersättning. Det förslag som ligger på riksdagens bord är ett viktigt och nödvändigt steg för att stärka rättssäkerheten för skogsägare. Ersättningen vid inskränkningar kopplade till artskyddet är en rättighet – inte en budgetfråga. Det innebär att staten är skyldig att ersätta markägare, och regeringen behöver säkerställa att det finns tillräckliga medel för detta.

Vi är också öppna för att utveckla fler flexibla lösningar. Möjligheten till ersättningsmark är ett sådant verktyg som kan vara attraktivt för vissa skogsägare, och det är något vi ser positivt på att pröva vidare.

Liberalerna

Nej, det är ett första steg. En hygienfaktor där vi säkerställer att skogsägare får rätt till ersättning om en artskyddsinskränkning sker. Artskyddsersättningen kommer att vara rättighetsbaserad så markägare kommer garanteras ersättning. Genom att även se över  vilka arter som kan stoppa pågående markanvändning kommer vi ännu ett steg i rätt riktning, men mer måste till. Äganderätten behöver stärkas i Regeringsformen.

Det måste säkerställas att det finns tillräckliga resurser för snabba och rättssäkra ersättningar, och att reformen följs upp så att den fungerar i praktiken. Vi är också positiva till flexibla lösningar, där ersättningsmark kan vara ett alternativ till ekonomisk ersättning.

Centerpartiet

Äganderätten ska värnas. Skogsägare som får sitt brukande avsevärt försvårat ska alltid ha rätt till ersättning fullt ut – även om det innebär kostnader för staten. I grunden anser vi att intrångsersättningen bör vara högre än de 125 procent som regeringen föreslår, men 
propositionen är ändå ett viktigt och efterlängtat steg för att stärka äganderätten för Sveriges skogs- och markägare. Hur stora kostnaderna blir för staten beror också på hur artskyddsregelverket utformas och tillämpas framöver. Vår utgångspunkt är att det behöver reformeras för att bli mer förutsebart och proportionerligt, så att färre skogsägare drabbas av stoppade avverkningar.

Ja, ersättningsmark bör kunna erbjudas som ett alternativ till ersättning för enskilda skogsägare.

Socialdemokraterna

Vi har drivit på för att skogsägare ska få ersättning när de inte får bruka sin skog. Vi vill höja anslagen för ersättning till skogsägare som bevarar skyddsvärd skog. Rådgivningen till enskilda skogsägare behöver utvecklas och stärkas. Vi har drivit på för att säkerställa långsiktighet i den svenska skogspolitiken så att skogsägarna vet hur spelreglerna ser ut så långt fram i tiden som möjligt.

Vänsterpartiet

Vi har i vårt budgetförslag för 2026 föreslagit över fyra miljarder mer än regeringen för skydd av natur, där det mesta av pengarna går till att säkerställa att pengar finns till skogsägarna. Vi har även föreslagit att det statliga ägandet av skog bör samlas i ett bolag, vilket även skulle öka möjligheterna för tillgång till ersättningsmark för skogsägare då avkastning inte ska vara främsta målet för det nya statliga ägandet.

Miljöpartiet

Nej, förslaget är en bra början men inte tillräckligt. Vi ser med oro på att kopplingen till EUs regelverk, som statsstödsreglerna, inte är tillräckligt utredd. Vi anser att regeringen måste belysa frågan närmare innan förslaget genomförs, annars riskerar skogsägare att försättas i en rättsosäker situation. Dessutom är reformen underfinansierad. Det är grundläggande att staten avsätter tillräckligt med pengar så att skogsägare inte behöver vänta i åratal 
på ersättning.

Ersättningsmark kan vara ett viktigt verktyg, men är beroende av lämpliga områden. Användningen av ersättningsmark i artskyddssammanhang är därför en fråga
som skulle behöva analyseras vidare.

Moderaterna

Vi vill inte öka andelen skog som tas ur produktion. Vi inser dock att mer skog kan komma att behöva skyddas, men vi bör i så fall också släppa skyddet för sådant som inte längre har samma höga naturvärden.

Ett aktivt och hållbart skogsbruk är avgörande för klimatet. Växande skogar binder mer koldioxid än skogar som lämnas för fäfot. Skogens produkter ska ersätta fossila alternativ i allt från byggmaterial till bränslen. Skogsägare tar redan ansvar genom generella hänsynsytor, därför behöver de kunna öka produktionen genom nya innovationer på produktionsytor. Vi tror på en brukad skog i stället för skog som kolsänka.

Sverigedemokraterna 

Mindre arealer än i dag. Svensk skog tillför som mest nytta om den brukas. Det här med att vi ska döda vår egen produktion för att nå klimatmål leder bara till koldioxidläckage. Det är inte så att efterfrågan på träråvara minskar om vi slutar bruka skogen, råvaran genererar bara avverkning och inkomster i något annat land.

Kristdemokraterna

Nej, av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är omkring en fjärdedel undantagen från skogsbruk i olika former, vilket innebär att ingen avverkning sker där. Vi behöver bruka skogen till nytta för klimat och ekonomisk tillväxt. Dessutom måste vi börja sköta det staten redan har tagit från privata skogsägare  

Liberalerna

Vi anser att skyddsvärd skog ska skyddas, men att det måste ske rättssäkert och med full ersättning till skogsägare vid inskränkningar. Skyddet ska bygga på tydliga regler och förutsägbarhet. Om mer skog behöver skyddas ska den statligt ägda skogen i högre grad  bidra och ta ett huvudansvar, samtidigt som balansen mellan äganderätt, naturvård, klimatnytta och skogsbruk upprätthålls.

Centerpartiet

Vår skogs- och naturvårdspolitik tar sin utgångspunkt i det hållbara brukandet. Vi vill inte sätta fasta procentmål för hur mycket skog som ska skyddas formellt. Värdefulla skogar ska bevaras, men huvudprincipen ska vara frivillighet för skogsägaren, kombinerat med full ersättning och respekt för äganderätten. Vi ser stor potential i att utveckla fler flexibla skyddsformer, snarare än att ensidigt luta oss mot traditionell reservatsbildning.

Fokus ska ligga på skogens faktiska naturvärden, inte på hur många hektar som avsätts. Därför prioriterar vi bättre skötsel och utveckling av redan skyddade områden framför 
att stora nya arealer undantas. Vi vill också fokusera mer på den generella miljöhänsyn som alla skogsägare tar.

Socialdemokraterna

Det är viktigt att skog med höga naturvärden skyddas. Samtidigt behöver vi bruka skogen på ett hållbart sätt där vi balanserar djur- och växtliv, klimat, jobb och tillväxt. Sverige har under modern tid haft en utveckling med ökad skoglig tillväxt och parallellt med detta har även andelen skyddad skog genom naturreservat och frivilliga avsättningar ökat. Det finns flera sätt att skydda skog och öka kolinlagringen. Vi har hela tiden föreslagit en större budget än regeringen för ersättning till skogsägare som bevarar skyddsvärd skog.

Den svenska skogen måste förvaltas på ett sätt som säkerställer att vi uppfyller våra  åtaganden om kolinlagring och biologisk mångfald, både nationellt och internationellt.

Vänsterpartiet

Mer. Läget är allvarligt för den biologiska mångfalden i skogen och Skogsstyrelsen konstaterar i en rapport att det varje år avverkas i genomsnitt omkring 26 000 hektar
skog med höga naturvärden.

Miljöpartiet

Sverige behöver säkerställa att de biologiskt mest värdefulla skogsmiljöerna bevaras långsiktigt, vilket innebär att mer skog behöver skyddas. Det handlar om skogar som på många sätt är unika både i ett svenskt och europeiskt perspektiv. Skogar med mycket lång kontinuitet, en hög grad av strukturell variation, död ved i olika nedbrytningsstadier och en rik artmångfald.

Moderaterna

Skogsägaren ska själv bestämma vilken metod som passar bäst för sin skog. Vi tycker att utvecklingen mot mindre föryngringsytor är bra.

Sverigedemokraterna

Det är självklart att det är markägaren som ska bestämma avverkningsmetod. På vissa platser, exempelvis tätortsnära rekreationsskogar där kommunen ofta är markägare, kan hyggesfri avverkning vara en jättebra idé medan det på många andra ställen är långt
mer rationellt med trakthyggesbruk.

Kristdemokraterna

Låt den enskilde skogsägaren bestämma. Det finns erfarenheter som berättar vad som funkar och inte funkar. Myndigheter ska inte styra här.

Liberalerna

Vi ser att olika skogsbruksmetoder, som trakthyggesbruk och hyggesfria metoder, kan användas beroende på skog och mål, och att skogsägaren i grunden ska ha stor frihet att förvalta sin skog på det sätt vederbörande själv önskar inom de ramar lagstiftningen ger
utrymme till. Det aktiva förvaltandet av skogen skapar höga naturvärden och genom att stärka skyddet för brukandet och ägandet ökar vi incitamenten att bruka skogen så att höga naturvärden skapas.

Centerpartiet

Olika skogsbruksmetoder lämpar sig olika bra på olika marker. Det är skogsägaren själv, inte myndigheter, som ska bestämma avverkningsmetod baserat på kunskap och de lokala förutsättningarna. Statens roll är att stötta med kunskap, inte att detaljreglera.

Socialdemokraterna

Det finns inte en enda metod som fungerar överallt. Därför behöver vi ha rätt träd för rätt plats och jord, och med rätt avverkningsmetod. För att möta klimatutmaningar och bevara den biologiska mångfalden behöver vi fortsätta utveckla hållbara skogsbruksmetoder. Det är viktigt att kunskapsstödet utvecklas till inte minst de privata skogsägarna.

Vänsterpartiet

Att intensivt bruka skogen genom att återkommande kalavverka leder till ett flertal stora negativa effekter för bland annat den biologiska mångfalden, klimatet och klimatanpassningen. Vi vill att Sverige antar en nationell målsättning om att  trakthyggesbruket på längre sikt ska vara utfasat och vill införa omställningsstöd till de
skogsbrukare som övergår från trakthyggesbruk till kalhyggesfritt skogsbruk.

Miljöpartiet

Om man som skogsägare vill testa alternativa metoder till trakthyggesbruk behöver man ofta vara beredd på att få kämpa lite i motvind. Det är generellt enklare att välja trakthyggesbruk, och det beror på att allt ifrån virkesuppköparnas rådgivning till bankernas möjligheter till lån är uppbyggda kring trakthyggesmodellen.

Vi vill göra det enklare att välja nya metoder i skogsbruket. Därför vill vi öka tillgången på rådgivning och olika typer av stöd och incitament för att möjliggöra en ökad variation av skogsbruksmetoder, och en förstärkning av arbetet med klimatanpassning, biologisk mångfald och kolinlagring.

Moderaterna

EU ska ha minimal påverkan på svenskt skogsbruk. De kan sätta upp mål och visioner, men vi måste själva nationellt bestämma hur vi brukar vår skog. Regler för vår skog ska främst bestämmas i Sverige, inte i Bryssel.

Sverigedemokraterna

EU ska inte ha något inflytande över svensk skog. EUs administration har växt långt utöver det som var grundtanken och börjar nu reglera områden som helt klart är nationella angelägenheter. Vi ser att alla frågor som rör skogsbruk är nationella.

Kristdemokraterna

Skogspolitiken är nationell kompetens, EU ska helst inte ha något inflytande alls. Det gäller över hela linjen. 

Liberalerna

Skogen är en nationell kompetens och vi vill fortsätta på den inslagna vägen regeringen nu
tagit, där EU-direktiv anpassas bättre till svenska förhållanden och där myndigheter får i uppdrag att ta fram regelförenklingar. Målet är att skogsägare ska kunna lägga mer tid på att bruka och utveckla sin skog, och mindre tid på administration och domstolsprocesser.

Centerpartiet

Vi anser i grunden att svensk skogspolitik är en nationell angelägenhet och att EUs inflytande ska vara begränsat i dessa frågor. Framför allt motsätter vi oss starkt detaljreglering från EU. EU bör lära av Sveriges framgångsrika skogsbruksmodell i stället för att försöka styra den.

Socialdemokraterna

Vi står upp för och värnar det svenska skogsbruket i EU. Genomförandet av EU-lagstiftningen behöver ske på ett sätt som tar hänsyn till svenska förhållanden, skogsägares ansvar och den svenska modellen med frihet under ansvar.

Vänsterpartiet

Det är bra att EU har en gemensam politik för att värna klimatet och den biologiska mångfalden  enligt de globala åtaganden vi har. Inom den ramen ska Sverige ha suveränitet att utforma sin egen skogspolitik.

Miljöpartiet

Skogspolitiken har historiskt varit en nationell fråga, men i takt med att både klimat- och  miljöfrågorna blivit allt mer akuta är det tydligt att det finns stora vinster med mera gemensamma lösningar och målsättningar på EU-nivå.

Men skogen och skogsbruket är ett brett politikområde, och för att hitta ändamålsenliga och lokalt anpassade lösningar som stöttar svenska skogsbrukare och fungerar bra i praktiken, är det fortsatt viktigt att delar av skogspolitiken förblir nationella

Moderaterna

Vi tror på en brukad skog istället för skog som kolsänka. Växande skog tar upp mer  koldioxid och ett aktivt skogsbruk minskar utsläpp av växthusgaser genom kolinlagring och bidrar till fler fossilfria produkter. Skogsstyrelsen kan rikta rådgivning för att visa alternativ 
som finns, men det är upp till skogsägaren att välja väg.

Sverigedemokraterna

Vi ser att den absolut bästa vägen är att bruka skogen. Att ha ett aktivt skogsbruk med omsättning ger oss både fossilfri råvara och ett konstant stort antal träd på tillväxt där upptaget av koldioxid är stort.

Kristdemokraterna

En växande skog är en aktiv klimatlösning – den fångar upp och lagrar koldioxid i stor skala och spelar därmed en avgörande roll i att dämpa klimatförändringarna.
Båda behövs, men det är framför allt genom att bruka skogen som den fulla potentialen till skogens miljönytta kommer fram. Vi vill ge skogsägarna så mycket ansvar och befogenheter som möjligt.

Liberalerna

Vi vill ha ett aktivt och hållbart skogsbruk som ökar tillväxten och bidrar till klimatomställningen genom att ersätta fossila råvaror med förnybara produkter. Samtidigt ska skogar med höga naturvärden skyddas. Staten har huvudansvaret för klimatmålen och kolsänkor, medan äganderätten värnas och skogsägare får skälig ersättning vid inskränkningar. Förutsättningarna stärks genom långsiktiga skatteregler.

Centerpartiet

Vi anser att ett aktivt och hållbart skogsbruk är avgörande för klimatomställningen. Vi vill öka det hållbara uttaget från Sveriges skogar i stället för att minska det. Vägen framåt är att både bruka skogen och se den som en kolsänka. En växande skog binder koldioxid, och genom att använda skogsråvaran i långlivade produkter, som trähus, lagras kolet vidare. Samtidigt ersätter biobaserade material och drivmedel fossila alternativ.

Socialdemokraterna

Skogsindustrin har en viktig roll i klimatomställningen. Skogen binder kol när den växer och skogsråvara behövs för att ersätta fossil råvara där den fasas ut. Samtidigt behöver vi öka förädlingsvärdet, utveckla långlivade träprodukter och stärka återanvändning och återvinning i en cirkulär bioekonomi.

Den svenska skogen måste förvaltas på ett sätt som
säkerställer att vi uppfyller våra åtaganden om kolinlagring och biologisk mångfald, både nationellt och internationellt. Långsiktiga och tydliga regler är viktiga för ett hållbart brukande av skogen.

Vänsterpartiet

Vi baserar oss på forskning som visar att orörda naturskogar lagrar mer koldioxid än brukade skogar. Det hindrar inte att vi även kan använda skog som råvara till klimatsmarta produkter, men lösningen är inte att bruka mer skog och skydda mindre.

Med ett mer hållbart skogsbruk skapas även vinster med att träd kan tas ut med högre kvalitet och för  lägre kostnad. Vi vill även att det införs ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring.

Miljöpartiet

Svenska skogsägare kan spela en central roll för klimatomställningen på flera sätt. Forskningen visar tydligt att den största klimatnyttan på kort till medellång sikt – just den tidsperiod som är kritisk för att kunna mildra farliga effekter av klimatförändringen – uppkommer genom att låta skogen stå längre innan avverkning, eller att minska på avverkningsnivåerna.

Genom att låta träden växa sig äldre och grövre innan avverkning, skapas samtidigt förutsättningar för en högre andel produkter med lång livslängd, också det en central klimatåtgärd. Här behövs satsningar på nya affärsmodeller för att möjliggöra ökad klimatnytta inom skogsbruket.

Moderaterna

1. Långsiktig äganderätt och brukanderätt.
2. Ersättning vid inskränkning.
3. Minskat regelkrångel och förbättrad styrning av myndigheterna.

Sverigedemokraterna

1. Tidsbegränsade skydd.
2. Kostnad för att överklaga skogliga åtgärder.
3. Att skogen är en resurs i den gröna omställningen när
   den brukas – inte när den står och självdör.

Kristdemokraterna

1. Vi vill stå upp för fortsatt enskilt ägande och brukande av skogen under frihet och ansvar.
2. Skogsbruket behöver en revidering av den så kallade LULUCF-förordningen som säkerställer att trä kan fortsätta driva den gröna omställningen.
3. Skogsnäringens och vårt ståndortsanpassade skogsbruk ska utpekas som samhällsviktig verksamhet för sin koldioxidbindande funktion. De klimatvinster vi kan göra tack vare substitutionen kan inte betonas starkt nog.

Liberalerna

1. Att stärka brukande- och äganderätten för skogsägare med tydliga och långsiktiga villkor för brukande och förvaltande av skogen.
2. Att följa upp att den ersättningsrätt vid artskyddsinskränkningar som nu införs, samt att de ändringar i den nationella fridlysningen som kommer genomföras faktiskt leder till ett starkare skydd för pågående markanvändning. Rättssäkerheten för Sveriges skogsägare måste stärkas.
3. En balanserad implementering av EU-regler, inklusive naturrestaureringsförordningen, som värnar både biologisk mångfald, svensk konkurrenskraft samt äganderätten
   utan onödig byråkrati.

Centerpartiet

1. Stärk den enskilde skogsägarens ägande- och brukanderätt genom stärkt grundlagsskydd och ett förändrat artskydd. Skogsägare ska kort sagt ha stor frihet att bruka sin skog.
2. Ta tillvara skogens potential att skapa jobb på landsbygden och ersätta fossila material och bränslen. Se det hållbara skogsbruket som en möjlighet i klimatomställningen – inte som ett hot.
3. Försvara den svenska skogsbruksmodellen på högsta politiska nivå i EU. Agera konstruktivt i viktiga förhandlingar istället för att bara säga nej och riskera att bli överkörda
   av andra medlemsstater.
   
   

Socialdemokraterna

Vi behöver ett aktivt brukande av skogen, för att kunna ställa om samhället och skapa jobb i hela landet. För det krävs:

1. Stabila och långsiktiga villkor för skogsägande. Genom förbättrad skogsskötsel kan kolinlagringen, den biologiska mångfalden och virkestillväxten öka.
2. Skyddsvärd skog behöver bevaras och skogsägare ska självklart få ersättning.
3. Stå upp för och värna svenskt hållbart skogsbruk i EU.

Vänsterpartiet

1. Att skogsägare får bättre ekonomiska förutsättningar att bedriva hållbart skogsbruk.
2. Att stärka möjligheterna att få ersättning när skog skyddas för den biologiska mångfalden och när kolinlagringen förbättras.
3. Att genom styrmedel stärka miljöhänsynen i skogsbruket och skogens klimatnytta och att mindre skogsägare får bättre förutsättningar för ett skogsbruk som stärker landsbygden och lokal förädling.

Miljöpartiet

1. Ökad valfrihet och stärkt variation inom skogsbruket. Vi vill förbättra möjligheterna att bedriva ett aktivt skogsbruk med ökade möjligheter att välja mellan olika skogsbruksmetoder. Här behövs både ökad rådgivning och olika incitament för att stötta alternativ till trakthyggesbruket, som ökar skogarnas motståndskraft och stärker både klimat- och miljönyttan.
2. Vi vill säkra att de biologiskt mest värdefulla skogsmiljöerna bevaras långsiktigt. De här skogarna är nödvändiga för naturvärdena i hela skogslandskapet  eftersom de fungerar som “artbanker”, varifrån arter både kan spridas vidare, och där arter kan överleva när omgivande landskap förändras.
3. Vi vill att myndigheter, och andra statliga aktörer och bolag får tydligare uppdrag att ta ett miljö- och klimatansvar i skogen. Myndigheter behöver bistå skogsägare med kunskapsunderlag, och statliga bolag och andra aktörer med skogsinnehav behöver säkra att de biologiskt sett mest värdefulla skogarna bevaras långsiktigt, och aktivt arbeta med skogsbruksmetoder som stärker miljö- och klimatvärden.